Vad är orientalisk dans?

Det som kännetecknar den orientaliska dansen (även kallad magdans) är blandningen av isolerade rörelser i höfter, bröstkorg, axlar eller huvud. Detta blandas med svävande rörelser eller skakande höfter. För att visa den dansens skilda stilar innehåller föreställningar ofta såväl klassisk orientalisk dans med graciösa rörelser som trumsolo med skarpa och precisa rörelser blandat med långa sekvenser höftskak.

 

Varifrån kommer dansen?

Den orientaliska dansen rymmer en mängd olika dansstilar. Danserna skiljer sig dels de olika länderna emellan och dels från region till region i ett land. Idag är det givetvis svårt att veta exakt hur danserna ursprungligen har sett ut. Många är dock överens om att dans historiskt sett varit ett sätt att skapa en länk mellan det andliga livet och jordelivet innan religionernas inträde.

Det finns många teorier om var den orientaliska dansen har sitt ursprung. Det finns ingen tvekan om att dans utövats världen över och en idé är att dansen i alla tidsåldrar tillhört högtider. Med sin spirituella kraft har den utförts i olika länder, sett olika ut under olika perioder och har framförallt vandrat med människor och släkten till nya länder. Folkvandringar från Indien, genom nuvarande Turkiet har fört sin dans till norra Afrika där den sammanflätats med inhemska danser och blivit det vi idag känner som magdans eller Raks al Sharqi - Dansen från öst.

Orientalisk dans med tamburin, svärd och dolk finns omtalat i Tusen och en Natt, bland annat när Ali Babas slavinna Morgiana hyllas för sitt mod och sin vishet då hon avslöjar rövarhövdingens fasansfulla planer och räddar sin herre från döden. Flera av verkets berättelser stammar från Indien och kom till arabvärlden via Persien innan det färdigställdes under 1400-talet och under 1700-talet översattes till svenska.
Källa: Litteraturens historia i världen av Bernt Olsson och Ingemar Algulin.

Efter att Europa under romantiken börjat ta del av den österländska litteraturen och konsten väcktes en nyfikenhet kring denna exotiska värld. När den orientaliska dansen i slutet av 1800-talet nådde västvärlden förändrades idén om denna folkliga dans. Dansen kom att influeras av balett för ett mer sceniskt framträdande, dansare kom att bära en tvådelad dräkt som lämnade magen bar och slöja började användas för att tillmötesgå den västerländska publikens bild av Orientens mystik.

 

Hur ser orientalisk dans ut?

Det finns många olika stilar inom den orientaliska dansen. Nedan är ett exempel på en oriental, framförd av Maria under Festivalen Tilltro på Uppsala Konsert och Kongress, september 2015.
Koreografi av Aziza (CAN).