Kvinnor med makt i ett historiskt Mellanöstern

Jag vill lyfta fram tre kvinnor som under historiens gång haft stor makt i olika delar av Mellanöstern. Med detta inte sagt att dessa varit vänare eller mer diplomatiska än sina samtida manliga regenter.

Vi börjar med Hatshepsut som levde under 1400-talet f.v.t. och som kommit att bli den längst regerande kvinnliga faraon i Egypten. Därefter tar vi en titt på Zenobia som var drottning i Palmyra under 200-talet och avslutar med Kösem Sultan som hade en officiell maktposition och stort inflytande över det osmanska riket under 1600-talet.

 

Hatshepsut (1507-1458 f.v.t.)

Hatshepsut var den andra kvinnliga faraon i Egypten och kom att regera i tjugo år, 1478-1458 f.v.t. (Den första kvinnliga faraon var Sobekneferu som regerade nästan fyrahundra år tidigare, 1806-1802 f.v.t. Hon var syster till den tidigare faraon och kom till makten vid hans död.)

Liksom på många andra håll i världen rådde manlig tronföljd i Egypten och det skulle vara en son till faraons huvudgemål som ärvde tronen. Anledningen till att denna kvinna ändå blev farao var kort och gott att den tidigare regenten, Thutmosis I, inte fick några söner med sin huvudgemål. Hon gifte sig med sin halvbror, Thutmosis II, som var son till en av faraons bihustrur.

Hatshepsut och halvbrodern/maken Thutmosis II fick endast en dotter men tillsammans med sina bihustrur fick han söner. Vid halvbroderns/makens död var det sagt att en av sönerna skulle ärva tronen, nämligen Thutmosis III. Medan Thutmosis III ännu var för ung blev det dock Hatshepsut som styrde riket.

Under sin tid som farao byggde hon upp ett stort handelsnätverk och beordrade uppförandet av hundratals byggnader i övre och nedre Egypten, däribland ett stort gravmonument i närheten av den dåvarande huvudstaden Thebe.

Efter sin död lät Thutmosis III förstöra så mycket som möjligt av allt som vittnade om hennes existens, varför hon länge varit okänd för omvärlden. Så sent som år 2007 tror sig forskare ha kunnat identifiera hennes mumie.

Hon avbildas liksom manliga regenter under samma tid med lösskägg och krona och i skriftliga källor omnämns hon ibland som ”hon” och ibland som ”han”. Många egyptologer anser henne vara den mest framgångsrika kvinnliga faraon som dessutom regerat längre än någon annan kvinna i Egypten.

 

Zenobia (c:a 240-274)

Staden Palmyra i Syrien hade sedan 100-talet styrts av romarna men under 200-talet kom kung Odeanathus att göra staden mer självständig. Vid kungens död övertogs makten av hans hustru Zenobia som regerade i deras sons ställe. Hon beskrivs i samtida källor som mycket vacker och begåvad och behärskade latin, syriska och egyptiska och skrev en sammanfattning av hela Orientens historia.

Under sin regeringstid lyckades hon genom strider överta stora landområden från Egypten bort till Mindre Asien och var därmed regent över ett vidsträckt rike. Hon ville dock expandera än mer. Hennes trupper besegrades och själv tillfångatogs hon av romarna.

Vad som sedan hände är oklart. Vissa källor hävdar att hon frigavs och tilläts fortsätta sitt liv i avskildhet medan andra berättar att hon avrättades efter romarnas triumftåg, vilket var det mest förekommande.

 

Kösem Sultan (c:a 1589-1651)

I den osmanska sultanens harem rådde en tydlig hierarki kvinnorna emellan. Samtliga var köpta slavinnor som vann högre rang om sultanen tyckte gott om dem. Den (troligtvis) grekiskfödda femtonåriga flickan – som senare kom att kallas Kösem – var inget undantag. Hon steg dock snabbt i rang, blev snart sultanens favorit och senare även hustru. På så sätt hade hon redan tidigt stort inflytande i rikets politik.

Kösem med en av sina söner. 
Bildkälla: Christie's.

Kösem och dåvarande sultanen Ahmed I fick både söner och döttrar. Efter sultanens bortgång skedde ett antal skiften vid makten, innan den gick till Kösems och Ahmed Is äldste son. Sonen var bara elva år, vilket ledde till att Kösem som förmyndare utsågs rikets officiella regent åren 1623-1632. Tack vare hennes arbete och förberedelser kunde de senare återerövra landområden som gått förlorade i strider.

Efter sonens/den nye sultanens död blev en annan av Kösems söner ny sultan och vid hans bortgång övertogs tronen av en av hennes sonsöner som bara var sju år gammal. Detta innebar att Kösem åter satt vid makten, vilket annars borde ha överlåtits till sonsonens mor. För att få bort sjuåringens mor som rival planerade Kösem att få en ny sultan vid makten och behövde därför försöka mörda sin sonson. Planerna uppdagades och den nu sextioåriga Kösem tillfångatogs och mördades. Hon hade dock varit en haremsslavinna som suttit vid makten i nära ett halvsekel.

 

___________________________________________

Ett antal kvinnor har alltså haft stort inflytande i olika tider i historien och det finns givetvis många fler. Maktövertagandet har dock i dessa fall skett först efter en mans regerande och/eller som förmyndare. Tilläggas bör också att detta är en förenklad bild av händelserna och att det finns mycket mycket mer att säga om dessa kvinnor.